VISSEFJÄRDAS HISTORIA
VISSEFJÄRDAS HISTORIA
Vissefjärda socken utgör den sydvästliga delen av Kalmar län och tillhör Södra Möre härad.
Fram till 1658 var södra sockengränsen en del av riksgränsen mot Danmark. Vid den i äldre Västgötalagen omtalade gränsregleringen som kan ha ägt rum omkr.1050, uppsattes sex gränsstenar mellan de båda rikena. Den femte av dessa kallades "Huitae sten", och den har förmodats vara identisk med det stenblock som står vid den numera sänkta Bockabosjöns västra strand i Vissefjärda ett stycke norr om nuvarande länsgränsen.
Vissefjärda socken ligger inom östra Smålands granitområde. Den huvudsakliga jordarten är morän. Inom socknen finns två betydande rullstensåsar, varav den största är Emmabodaåsen. Den löper från Algutsboda i norr längs Lyckebyåns dalgång genom hela Vissefjärda ner till socknens sydöstra gräns. På gränsen mot Blekinge breder den ut sig till ett rullstensfält. Där finns den säregna bildningen "Antamåla rör" som består av tusentals stora block. Vissefjärdas mer än 100 sjöar upptar en yta av ca 2 300 ha. Lyckebyån går från norr till söder i socknens mitt som en livsnerv. Ån har spelat stor roll vid socknens tidigaste bebyggelse, vilken skedde öster och söderifrån. Flera fynd av sten- och flintredskap har gjorts i närheten av Lyckebyån och dess förgreningar inom Vissefjärda.
Vissefjärda kyrka är belägen i socknens centrum där Lyckebyån rinner in i Kyrksjön. Nuvarande kyrkobyggnad invigdes 1773. Under de ca 200 år som kyrkan har varit i bruk, har den icke undgått några väsentliga förändringar. Klockstapeln med klockorna Maria, Helena och Christina uppfördes 1774.
I 1800-talets slutskede vann nyare bebyggelse terräng, i första hand i de efter järnvägarnas tillkomst på 1870-talet uppväxande tätbebyggelserna vid Emmaboda, Lindås och Vissefjärda järnvägsstationer. 1860 var folkmängden i socknen 5342 personer. Bebyggelsen bestod bland annat av 132 torp, 169 backstugor och 90 båtsmans- och soldatstugor med ett sammanlagt invånarantal av cirka 3 000 personer. Vidare hade socknen 230 "fattighjon" och därtill ett stort antal "inhyses" och "undantagspersoner". Mellan åren 1868 och 1930 emigrerade från Vissefjärda sammanlagt 2 036 personer. Av dessa utvandrade 1 664 till Amerika.
I början av 1870-talet byggdes två järnvägar som båda genomlöper Vissefjärda socken. Stationer byggdes i Vissefjärda, Lindås och Emmaboda samt lite senare även en järnvägshållplats i Linnefors.
Folkundervisningen i socknen tog sin början år 1838. Den drivande kraften för skolväsendets intåg var kyrkoherde J. G. Uddenberg. Det första skolhuset uppfördes vid kyrkan. År 1875 beslöts att 8 skolhus skulle uppföras på olika ställen i socknen, och på 1880-talet hade alla rotar sålunda egna lokaler. Antalet skolpliktiga barn i socknen var vid denna tid 1 243.
Kreatursrörelsen fick ett kraftigt uppsving på 1920- och 1930-talen, då mejerirörelsen vann terräng i orten. Mejeriföreningar bildades och anlades i Lindås, Emmaboda och Vissefjärda.
Utdrag ur Vissefjärda Socken skrivit av Carl Ågren.